”Ja tjejer, då kör vi
Majkens när alla är klara.”
Englunds mest använda fras, varje träning under det
dynamiska passet. Samma visa varje gång och vid det här laget vet tjejerna vad
det betyder när cap säger att vi börjar med det vanliga. Det vanliga innebär
att vi töjer våra ljumskar. Eller ja, vissa av oss töjer medan det ser mer ut
som att vissa av oss bara står och vickar på rumpan. Sen hur mycket det tar och
hur olika stela vi är, det är en annan femma. Majken är en tjej som spelade med
F17 – elitlaget innan hon valde gymnasium och flyttade till Hallsberg. Majken
som tog in den här stretchövningen från konståkningen, tror jag, har levt
vidare trots att hon inte är kvar och vi kallar den som sagt för Majkens. Under
förra veckan introducerade vi oss till fyspassen igen och gick igång med en
energifylld träning under söndagen. En typ av body combat eller boxning i
luften om man nu vill kalla det för det gav tjejerna en rejäl träningsvärk. Vid
måndagens pass på gräsplanen, eller jag kanske ska kalla den lergropen, så
kunde de flesta av damspelarna knappt lyfta armarna över midjan. Klara kom
joggandes fram till coach och sa att hon inte ens kunde jogga för hon hade sådan
träningsvärk i kroppen. Fantastiskt! Nu inför uppehållet hinner vi med ett till
söndagspass innan vi går på ledighet. Efter den 17 juli börjas det igen. Ett
jätteroligt pass som innehåller både kroppsstyrka, koordination och kondition.
Vilket vi alla just nu behöver komma igång med igen. Förra helgen tog damerna
siktet mot Glysis och Sparbanken arena i Hudiksvall där man gick segrande ur
kampen efter ett mål utav Janina Mähler. Som resumén på damernas hemsida säger
så var det tur att damerna spelade bättre fotboll än de sjöng i bussen på vägen
hem. Matchen som bjöd på spöregn hela tiden spelades tacksamt på konstgräs och
inställningen var vinstgivande i denna drabbning. Janina som även hon är
veckans ena profil kommer därför först ut i dagens inlägg.
Janina Mähler, NR 14
Janina Mähler, eller Janne som hon är mer känd som är en
26åring som idag bor ute i Järbo men med moderklubb Sandvikens AIK. Hon kom
senast från IK Huge till Sandviken efter ett mamma-uppehåll när hon fick
dottern Lovisa. När vi fick frågorna om oss spelare i damlaget som skulle ut i
fotbollsmagasinet som för föreningen så svarade Janina att hon utanför
fotbollen brann för sin dotter Lovisa och sina köksblommor. Skämtsamt trodde
hon så klart inte att de skulle skriva det om hennes blommor men den ansvariga
för tidningen passade på att visa hennes rätta sida. Janina är en glad och
sprallig tjej som alltid skrattar och ler. Jag tror aldrig jag har sett henne
arg eller förbannad mer än på planen någon gång. Inför varje match har vår
målspruta en alldeles egen liten rutin, eller kanske jag ska säga FLERA egna
rutiner. Jag tror Janne är den som använder toaletten flest gånger och även
planerar hur och när hon ska gå in för att det ska stämma rätt med tiden och
hennes springturer. Hon är en av de
minsta tjejerna på planen och vid ett tillfälle när några på läktaren
diskuterade Klara Spångbergs unga ålder så ställdes frågan om det var nummer 14
som var född 2002 istället. Vi skrattade gott åt detta som satt bakom och bara
lyssnade och njöt. Fantastiskt att få se så ung ut vid 26. På träningarna är
hon expert på att träffa konorna och hon tar gärna ner dem en efter en också.
Pricksäker kan man kanske kalla det. Hon var även på bussen till Hudik rätt
pricksäker när hon lyckades ”slänga” ut hela sin matlåda mellan sätet och
fönstret vid en inbromsning. Som tur var hade hon redan hunnit ätit en hel del,
det var dock inte lika roligt att städa efteråt. En skön kommentar som kom
efteråt var när Johansson frågade vart man skulle slänga maten och någon smart
rackare svarade kvickt - ”fråga Janne!”. En riktigt härlig tjej med massor av
energi som alltid ger hundra procent och alltid vill alla väl. Hon som har
minst fötter och lär leta som en tok efter ettorna i strumplådan. Om man vid
något tillfälle senare skulle vilja låna dessa ettor så lär man vara beredd på
att de har tvättats med Jannes tejp kvarlämnad inuti.
På tal om tejp så kan vi enkelt glida över till nästa
spelare som ska presenteras idag. Elin Malmqvist.
Elin Malmqvist, NR 2.
Varför jag kunde göra en sådan fin övergång här är just på
grund av Elins fötter. Dom som både tejpats och lindats och haft diverse skydd
på sig för att stabilisera sig. Ofta stukade hon fotlederna med efter rehab har
hon nu byggt upp musklerna tillräckligt och slipper använda alla hjälpmedel.
Det visar hur viktigt det är med både rehab och muskelbyggnad. Elin är en lugn
och trygg tjej som går andra året på gymnasiet där hon studerar sam –
internationell på Vasaskolan i Gävle. Hon är den som alltid har håret i
perfekta lockar på träningen eller vet när hon behöver prioritera plugget och
stannar hemma. Hon är en tjej med enorm vilja och det visar sig ofta på planen
när hon vässar udden. När det behövs så är hon riktigt stark i närkamperna. Hon
är den spelare som i år gjort den största förändringen genom att gå från forward/mittfällt
till att spela back och alltid vara försvarare på träningarna.
Elin bor i Sandviken tillsammans med sin Mamma, Pappa och lillasyster Elsa som
även hon spelar fotboll men i de yngre leden i Sandvikens IF. Elin är en tjej
som hellre pratar en och en för att få visa sin rätta sida istället för att
prata i grupp. Tar man chansen och pratar och lär känna henne så är det en
otroligt fin tjej som tänker på alla. Hon är den som sällan har telefonen på
sig och skickar man ett sms kan man få vänta flera år på att hon ska svara
eller ens läsa det, men det har sin egen charm det med. Elin är likt som de flesta andra tjejerna född
-99 men valde att inte läsa idrottsprogrammet utan gick sin egen väg. Hon är en
glad och väldigt trevlig tjej som jag har fått uppfattningen av att hon tycker
om att vara utomhus. Åka skidor, resa och utforska. Något tokigt Elin har gjort
har jag svårt att komma på, hon är en sådan lugn och snäll tjej av sig så jag
kan inte ens tänka mig att några hyss blivit av. Hon är också den som alltid
kommer på cykel till träningarna oavsett avstånd, väder eller årstid.
Som jag avslutat om de flesta så har även hon hjärtat på rätt ställe.
Under veckan fick damerna träna på en leråker och utmanade
varandra i en mot en där de startade vid mittplan, lärde passera en stor
vattenpöl som täckte halva planhalvan och sedan komma till ett avslut mot
målvakten. Cap fick sig en tryckare, gjorde mål och gled i flera meter på knäna
över leran och drog händerna i luften som en segergest. Det skapade många
skratt och härliga miner när vi började trigga varandra. Träningen fullföljdes
inte med spel eftersom skaderisken var för stor när underlaget var som det var.
Däremot stannade ett gäng för att träna glidtacklingar i kladdet och på
onsdagens träning hade inte allas skor torkat än från det lilla påhittet.
Onsdagen vände däremot helt och hållet med tanke på vädret. Regnet från
måndagen som skapat all lera försvann och värmen drog på. Det var så kvavt och
till och med skribenten hade åkt till träningen utan långbyxor och regnjacka.
Efter bara två övningar fick hon lasta av sig både overallsjackan och
underställströjan. Dra på trissor!
Tjejerna gick in på sin sista träning på torsdagen inför, vad vi vill kalla
det, derbyt på lördag då Hille kommer på besök på vallen. Hille som senast
kommer från en match mot Gefle IF där man gick ifrån Hille ip med resultatet
2-3 till Gefles fördel.
Så alla Sandvikare, killar som tjejer, dra på er supporterjackan och kom ner
och stötta våra damer i kampen om serien.
/NR 9
Sandvikens IF – Hille
IF
lördag den 17/6
14.00
Arena Jernvallen