”Får man ta mer
fika?”
Så lät det från familjen Östergård under torsdagens sista
träningspass. Coach som trevligt bjöd damerna på fika och hade en genomgång
angående vårsäsongen som varit, matchen som spelades i onsdags, uppehållet som
väntade och det egna träningsschemat som börjar från och med första juli. I ett
försök att få tjejerna till att prata lika mycket som de gjorde när de försökte
dela upp fikat mellan varandra fick han istället se till att de kunde göra två
saker samtidigt, lyssna och äta. Det var nog det svåraste uppdraget för
tjejerna än så länge den här säsongen. Vi diskuterar matchen i onsdags mot
Stensätra på bortaplan och konstaterar att vi inte får ut vårat spel på
naturgräs som vi kan på konstgräset. Vi blir bortskämda på hemmaplan men krigar
så gott vi kan i 90 minuter. Med ett oavgjort resultat som står sig matchen ut
vet vi inte riktigt om vi ska vara nöjda eller missnöjda. Det går mest ett tyst
sus genom gruppen när vi pratar om det. Vi möter ett bra motstånd på
Skogsvallen och det är nog det enda vi egentligen säger. Ett kortare teknikpass
för att hålla igång kroppen är det som får avsluta våran träningsvecka dagen
efter match. De får också avsluta våran vårsäsong och när vi själva sedan fick
bestämma önskade Johansson kvadraten där hon hux flux blev yngst och hamnade i
mitten. Under sommaruppehållet kommer den individuella träningen att vara
viktig och tjejerna fick under midsommarnatten ett träningsschema från
coacherna. Mycket löpning, äntligen tycker vi som dyrkar försäsongen! Det blir
flertalet pass där vi själva ska se till att underhålla våran kondition och se
till att vi kommer tillbaka till en rolig och givande höst. Under vårsäsongen
har jag hunnit presentera i stort sett alla spelare och idag har jag bara tre
tappra själar kvar. När vårsäsongen började skrev vi även på Lisa Tano
Ljungkvist men som under personliga förutsättningar valde att lägga skorna på
hyllan och flytta till Örebro. Vi saknar självklart henne och hoppas att hon
snart är tillbaka igen och då gärna igen i den röda tröjan. Därav blev det tre
stycken kvar och detta perfekt tajmat med uppehållet. De tre sista spelarna
presenteras därför idag och sedan tar även skribenten ett välförtjänt lov ett
tag.
Först ut idag är ett utav årens nyförvärv. Helena Streitlien.
Helena Streitlien, NR 21.
Helena, hon med det gladaste skrattet av alla som fick oss
på fall under träningslägret i Iggesund. Tjejerna hördes i korridoren om
vartannat säga – ”jäklar vilket härligt skratt hon har, vilken härlig tjej!”.
Och jag kan inget annat än att hålla med. En falufostrad tjej med moderklubben
Korsnäs IF/FK bakom sig kom hon till Sandviken inför säsongen. Förra året
spelade hon i Brynäs tillsammans med Therese Westin och valde även hon att ta
steget över till rödvästarna. Helena är tjejen som vi andra inte riktigt vet
vad hon jobbar med och när vi frågar vad hon jobbar med så går vi lika ovetande
därifrån fast vi har fått ett svar. Vi vet att hon är någon sorts ingenjör men
vad hon gör på sitt jobb är väldigt oklart. Till träningarna kommer hon i sin
lilla röda pärla som vi från Gävle ofta trängs fem stycken i. En liten
tvådörrars där Helena alltid får dra fram sätet för att vi ska komma in och
sedan måste skjuta tillbaka för att sätet alltid fastnar i ett läge längre fram
än det ska. Nästan så det måste tryckas ett SIF – märke på den snart för den
pärlan är nästan helig. Troget ser den ofta till att vi kommer till
träningarna. Helena är 30 år gammal och bor på Brynäs tillsammans med sin
sambo. Hon är, i laget, Per – Åkes favorit när det kommer till att krångla till
det med efternamnet. Hur uttalar man det egentligen? Jo exakt så som det låter.
S-T-R-E-I-T-L-I-E-N. Easy
peasy lemon squeezy.
Näst på tur är en utav våra backar.
Matilda Frejd, NR 3.
Vem är då Matilda? Jo det är tjejen som bor så långt bort
det bara går att bo. Som varje dag pendlar in till Gävle för att gå i skolan
och sedan till Sandviken för att spela fotboll. Utanför Bodås nästan borta i
Horndal i något som kallas för Bagghyttan hittar vi familjen Frejds gård.
Nästan precis där Dalarna möter Gävleborg. Till skolan har Matilda över 6,2 mil
enkel väg och till träningarna ca 4 mil. Nog blir det mycket åkande men lite
tack vare pappa Lennarts brinnande intresse så går allting att lösa. Matilda
bor tillsammans med Mamma, Pappa och Lillebror Martin. Även den sistnämnde är
aktiv och spelar fotboll med Torsåkers IF. Matilda är en glad och positiv tjej
som vi nog aldrig sett riktigt sur eller arg. Hon är 17 år fyllda och går på
Polhemsskolan i Gävle där hon precis läst klart första året på tekniklinjen med
fotbollsinriktning. Hon är fostrad i Torsåkers IF likt cap Englund och kom till
Sandviken för några år sedan. Matilda har sedan dess haft en fantastiskt
framåtgående utvecklingskurva vilket är otroligt roligt att se. Hon är en lugn
och stabil person och i omklädningsrummet gör hon inte allt för mycket väsen av
sig. På fritiden så umgås hon med sina kompisar och sin familj, hon tränar
också gärna på egen hand och avnjuter en och annan bok när hon får tid till
det.
Näst ut blir våran egen knäskada.
Madeleine Mandlbauer.
På hemsidan står det under Madde nr 17, men den här säsongen
har den tröjan inte använts förens under de senare matcherna när ett tillskott
från division 3 laget blev upphämtat. Därav varför Madde blev nummerlös i det
här inlägget. Madde kom till Sandviken inför säsongen förra året om jag inte
minns helt fel. Hon spelade hela division tre med damerna och var med och vann
serien. Några småkrämpor hit och dit har funnits för Madde likt som för alla
oss andra men under våren så gjorde hon sig illa under en träning och slet
sönder främre korsbandet, skadade yttre delen av menisken och fick ett mindre
benbrott i underbenet. Säsongen kom tyvärr inte att bli som hon hade förväntat
sig. Idag har hon genomgått operationer och påbörjat rehabiliteringen vad jag
förstått. En tjej som fortfarande är på alla våra matcher för att stötta även
om det så är från läktaren. Madde är fostrad i Österfärnebo där hon också bor.
Hennes bästa fotbollsminne är från ett träningsläger i Österrike med just
Österfärnebo IF där hon även gjorde en kort visit som målvakt. Något så många
kanske inte vet är att Madde har utbildat sig på idrottsvetenskapliga
programmet med hälsofrämjande inriktning på högskolan i Gävle. Under tiden hon
gick det så utbildade hon sig även till friskvårdsmassör och läste
triggerpunktsutbildningen. Hon jobbar idag lite för framsteget inom Sandvikens
If och även med barnomsorg på förskola när tid finns. Utanför fotbollen har
Madde tidigare haft ett intresse för hästar och ägde under 8 års tid en egen.
Nu längre finns inte tiden för hästar utan fotbollen blev det som banade väg
för Madde. Med siktet inställt på att bli sjukgymnast hoppas vi självklart att
hennes egna skador kan läka först.
Madde kommer senast från Valbo FF.
Under vårsäsongen valde coacherna även att låna in Matilda Öhman från dam div 3. Tyvärr
finns hon inte fotograferad tillsammans med damlaget men hon får en liten
kortare presentation här ändå. Matilda har presterat otroligt bra med div 3
laget där hon är en snabb och stark forward. Till damlaget kom hon upp och fick
frågan om hon ville testa spela vänsterback vilket hon till våran glädje gjort
med bravur. Matilda är 19 år och kommer från Ljusdal där hon tidigare testat på
fotboll i division 1. Till Sandviken kom hon på grund utav bandyn och ville
gärna även spela fotboll under sommaren när inte bandyn hade särskilt mycket
att erbjuda. När Matilda efter en träning skulle få skjuts hem kände hon sig
lite stressad och tog sin skoväska och hoppade in i bilen. Hemma blev hon
avsläppt och när bilen som körde henne kom till Gävle fick den ett samtal om
att hon glömt sin väska med både telefon, nycklar och plånbok i vid planen.
Denna lilla rundtur som väskan tog innan Matilda äntligen fick den till sin rätt
tog ganska lång tid och Tobbe som blev dagens stjärna gjorde allt han kunde för
att den skulle hitta hem. Inte kunde vi heller nå Matilda och berätta vart
väskan var eftersom telefonen också låg där i. En glad tjej som pratar
hälsingemål om vartannat men som är ett väldigt positivt tillskott till
truppen. Matilda har under sina matcher fått bära Maddes tröja med nr 17 på.
Nu tackar NR 9 för vårsäsongen och hoppas att höstsäsongen
blir minst lika bra. Att tjejerna kommer tillbaka efter uppehållet mer laddade
än någonsin att göra den här säsongen till den bästa. Ett välförtjänt sommarlov
efter att vi räknat ihop att vi efter 9 spelade matcher har gjort 30 mål och
endast släppt in 3. Att vi med 6 vinster och 3 oavgjorda matcher fortfarande är
obesegrade. Tack tjejer, ledare och alla ni runtomkring Sandvikens IF för den
här halvan av säsongen. Det är inte långt kvar tills det är line-up och vi får
lyssna till håll mina vingar igen.
På återseende!
/NR 9
” rubicundum est enim caelum”