”Do you want to follow us to slick?”
På ett sätt så vill jag nog nästan skriva den här bloggen på engelska men det får för de flesta läsarnas skull bli på svenska ändå. Varför engelska då? Jo vad är det som händer i damernas omklädningsrum nu och vad är det som för första gången äntligen förändras?
Måndagens träning blev en kort uppvärmning på gräsplanen innan vi klev på nygamla VM-arenans konstgräs. Ett mjukt underlag som faktiskt kändes rätt likt en finklippt gräsplan. Väldigt mycket granulat men vi var nöjda efter en timmes spel. Vad vi under träningen kom på var att det förmodligen blev den sista helt på svenska.
Mycket snack har det varit om spelare utifrån som varit aktuella för att komma över atlanten för att spela med oss men trots detta så har inget blivit av och vi har egentligen inte vetat särskilt mycket. Igår kom hon. Igår morse satte vi oss, jag och kapten Englund i en Limousin-taxi sponsrad av Westmans Limousin service till Arlanda för att hämta upp våran första amerikanska som snacket nu en längre tid hade gått om. På egen begäran kände vi två att det var personligare om vi kunde åka med och göra henne sällskap till Sandviken. En blond tjej med en resväska lika stor som henne själv kom ut efter en lång flygning från Newark utanför New York som tagit henne via Oslo till Stockholm. Både jag och Englund var lugna hela resan ner men när vi väl kom på plats var toaletterna ett måste för nervositeten. Eftersom det redan är bekant att jag som skriver är en hejare på att prata i alla sammanhang så tog jag täten och under hemresan fick nog varken Englund eller våran nya spelare en syl i vädret. Jag har lovat att lugna ner mig med snacket men tjejerna bara skrattar och tycker det är positivt. Hon heter Lana Spitler och kommer från Montoursville i Pennsylvania, 22 år gammal och från en familj med tre äldre systrar som alla tre varit aktiva fotbollsspelare. Precis innan resan över till Sverige tog hon sin examen på college där hon läst till Health Fitness Specialist vilket hon förklarade lite lätt för oss att det gör att hon kan arbeta tillexempel som tränare på ett gym eller på sjukhus beroende på vilken inriktning jobbet erbjuder. I bilen tillbaka från Arlanda fick jag chansen att prata lite mer med henne och vi som här på plats inte haft allt för mycket vetskap visste egentligen inte ens hur kontakten till just Sandviken hade kommit men hon berättade att en av hennes systrars pojkvän arbetade som agent för fotbollsspelare över till Sverige och berättade att vi hade sökt efter spelare tidigare. Hennes säsong hade precis tagit slut och inte förens i mitten av juli hade hon bestämt sig för att faktiskt åka över hit till oss. Många frågor fanns det såklart och när vi kom fram till Sandviken blev vi mötta utav Emma från Nordicbo (fd Everystay) som hjälp till med lägenhet för Lanas vistelse. Fantastiska lägenheter som är tillgängliga för affärsresor och liknande. Det kommer passa Lana bra och vi tog en lunch på Selmas och visade henne runt lite kort i Sandvikens ”stora” stad. Ett studiebesök in på Sweeet var vi självklart tvungna att göra eftersom de i USA inte har godisaffärer på det sättet som vi har och jag tror hon nästan kände hålen växa i tänderna av att bara gå in där. Den 7 timmar långa resan till Oslo gick nattetid men hon hade ändå inte lyckats sova någonting och var väldigt trött efter lunchen så vi lämnade henne för att få återhämta sig och vila innan vi möttes upp för att visa området vid arenan och köra träning. Jag tror vi hade 4 väldigt nervösa tränare som skulle dra träningen på engelska och Niklas som hade varit så duktig och googlat allting innan för att inte säga fel fick ändå se sig besegrad med vissa ord men jag tror över lag hon var rätt imponerad på att vi alla både förstod och kunde kommunicera med henne så pass bra som vi gjorde. Johansson förlorade höstsäsongens första gris-turnering och fick krypa runt laget med ett sött litet plasttryne på näsan. Resten av träningen fick jag översätta över axeln på Lana, likt alla diskussioner vi hade men förhoppningsvis kanske vi kommer in i det. Om inte annat lär min engelska bli otroligt bra efter ett tag. En imponerande träning och jag hoppas att hon tyckte det kändes lika bra som vi tyckte. Förhoppningsvis är allt klart för spel på lördag mot Edsbyn och vad jag får känslan av så är hon riktigt spänd på att testa på den svenska fotbollen.
Tjejerna fick igår, onsdag, backning igen av Sami efter helgens match där vi faktiskt måste ge Iggesund en eloge för en riktigt väl genomförd match. De visade oss ett otroligt bra försvarsspel och som lag måste man kunna se andra lags kvaliteter med och det får vi verkligen göra från den här helgen. Det är nu det visar sig om vi är ett bra lag som kan komma tillbaka efter ett bakslag. Tjejerna fick löpa ut hårt igår och det kan nog ökas under kommande veckor med för att vi ska få upp vårat tempo igen. Det laddas redan för helgens borta match och det planeras en hel del för att ge våran amerikanska så mycket svenskt som möjligt med sig i bagaget hem sedan så fortsätt följ oss här och se vad som händer och kom även och kolla in Lana i hennes nya matchtröja de kommande helgerna framöver.
På tal om mitt val av rubrik idag så finns en liten historia som Johansson får stå för. När vi fick veta att Lana skulle komma så spred sig oroligheten över att prata engelska men Wilma tog det hela med lättsamhet och insåg att hon som inte ens har åldern inne bara behövde kunna säga en sak och det var ”do you want to follow us to Slick?” vilket fick oss alla andra att skratta gott. Johansson som även mötte upp oss för lunchen med Lana igår tillförde en härlig positiv stämning och jag hoppas vi kunde ge henne ett gott första intryck av Sandviken och vårat damlag. Flera av tjejerna har lovat att ta hand om henne och Lindmark som mutade sin engelskalärare med en kanelbulle är extra sugen på att snacka lite mer med henne.
Kan ni inte vänta tills nästa hemmamatch så gör inte det, sätt er i bilarna och åk upp till Edsbyn och Öns IP på lördag så ses vi där!
/Nr 9
Edsbyn IF FF – Sandvikens IF
Lördag den 5/8
Öns IP, Edsbyn
matchstart: 13.00
